Vårkänslor

Med murarna sänkta av sömnbrist och tankarna på annat håll slogs jag plötsligt av hur mycket jag uppskattar och beundrar människor som har förmågan att beröra.

Jag har lyssnat på fantastisk musik inatt, läst sjungande texter och sett strålande fotografier på (och av) lika strålande människor. Nu rullar jag mina cigaretter - i det bleka eftermiddagsljuset från fönstret som står på glänt, och i det fladdrande skenet från stearinljuset - dricker kaffe som svalnat för länge sedan, och småler.

Jag behöver inte definiera för mig själv vad det är jag upplever, hur jag blir berörd. Jag behöver inte redogöra för vilka tankar jag tänker eller vilka känslor jag känner, vilka minnen nostalgin väcker eller vad som distraherar mig så mycket att jag knappt lägger märke till de små rännilarna av kallt kaffe som rinner ner mot naveln och för med sig bortglömda tobaksflagor och askstoft.

Röken smeker över huden och skingras mot väggarna, och mina tankar med den. Och det är precis som det skall vara. Någonstans inom mig får sinnesintrycken gensvar, och det ljuder i hela kroppen som en längtan, eller en tillfredsställelse. Och det räcker så.

Dimman lättar, och inspirationen har åter börjat sippra in genom vintermörkret.


Askkopp.


Kommentarer
Postat av: Wdb

painfull to read, knowing things



but a very beautiful text that touched me beyond those same things. :) Relaxing to understand those moments still live within you. It helps.

2011-02-23 @ 21:11:24
URL: http://illhm.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0