Skapandeprocesser

Så här gärna kan man vilja vara kreativ:

Musik
Skapa grunden till en låt i musikprogrammet. Spela in gitarrspåret genom att filma sig själv med mobilkameran (för att både mikrofon och webkamera är trasiga). Föra över videofilen till datorn. Konvertera videofilen till ljudfil. Infoga gitarrspåret i musikprogrammet. Hoppas att datorn inte kraschar under processens gång. Upprepa proceduren med sångspåret.

Animering
Klippa upp ett papper i mindre bitar. Teckna första bildrutan. Hålla papper nummer två framför teckningen, mot en lampa. Teckna nästa bildruta utifrån den första. Upprepa ett hundratal gånger. Fotografera alla teckningar med mobilkameran och försöka få bilderna att passa in rakt över varandra. Leta med ljus och lykta efter en app med vilken man kan göra om foton till video (eftetsom datorn dör om man använder sådana program med för många bilder åt gången). Ladda ner en bildspelsapp och öppna bilderna en åt gången, för att sedan ändra inställningarna på dem för att få en snabb och smidig övergång. Lyckas hyfsat och glädjas åt att det hade kunnat bli en bra filmsnutt med bättre verktyg.

Krångelputtar

Jag har nog inte så mycket tålamod för intriger.

Det är bisarrt hur mycket människor kan säga till varandra genom subtila gester, intetsägande uttryck och obetydliga blickar. Eller sociala koder där innebörden av en och samma handling kan förändras drastiskt av till synes inget skäl alls, beroende på kontexten.

Av något skäl verkar ni allihop ha lärt er hur allt det där hänger ihop. Finns det en handbok att köpa, som jag har missat? Å andra sidan tror jag egentligen inte att det är det som är problemet, jag kan också se det hända, och förstå. Jag kan mycket väl känna av en stämning som förändras. Det kanske bara är jag som har för höga tankar om andras förmåga att tala klarspråk för att tro att de skulle kunna ha såpass mycket i sig, som behöver sägas, utan att de faktiskt säger det. Men visst, varför göra saker på ett effektivt sätt när det går att krångla till det!

RSS 2.0